2018-08-13 Franska Polynesien – Tahiti – Papeete – Moorea

Fick några offerter från Sverige på de nya riggvajrarna. Billigare än här, men då kommer besväret och kostnaden för frakt och hyran av en agent här i Papeete. Måste nog även köpa tjänsten att ”tuna” in riggen och då lär det kosta extra om jag inte köpt riggen här. Hittade efter mycket letande en rigg- och segelmakare som hade nästan alla prylar som vi behöver. Om vi väntar med att byta undervanten till senare hade de alla terminaler och vajrar. Fick en offert från dem som låg 27% under offerten från den första riggmakaren vi varit i kontakt med och även 10 000:- billigare än Sverige, så vi beslutar att gå vidare med detta alternativ. Detta var också mera fördelaktigt tidsmässigt, de kan börja på måndag nästa vecka (6/8) i stället för september som gällde för det dyrare alternativet.

Har via valmyndigheten i Sverige beställt brevröstningsmaterial till Marina Taina. Besökte kontoret för att kontrollera om något kommit, men brevbärarna har slutat leverera till marinan. Vi blev hänvisade till det lokala postkontoret, för hade vi tur kunde det finnas där. Vi promenerade till posten och berättade om vårt ärende. Kvinnan går in i de bakre regionerna och efter ca 10 minuter kommer hon tillbaka med vårt kuvert från Valmyndigheten. Vi blev klart överraskade att det kommit fram. Nu återstår att rösta, vilket inte är helt enkelt eftersom valsedlarna är blanka och man ska själv skriva partinamnet. Vi vet ju vad partierna hette för fyra år sedan, men är inte helt säkra längre, så det blir till att ”googla”.

Valarbete

Behöver en ny RF plåt till ”Magma” gasgrillen. Cyklade till stan en dag och besökte en firma som jag blivit rekomenderad. Javisst, 5 mm plåt 20×20 cm, eller rund om jag så ville, inga problem. Vi skär ut denna med specialmaskin. Och priset?? Tja, minst 100 us dollar. Tack och hej. Iväg till nästa ställe. Javist, 5 mm RF plåt, minsta möjliga bit 100×100 cm. Tack och hej. Iväg tii tredje stället. Javisst, 20×20 RF inga problem, jag sa att jag kunde själv skära till rätt storlek och killen gick för att leta. Kommer åter med en 5 mm RF, ca 40×30 cm och frågar om jag kunde ta allt. Tja, beror på priset, sa jag. Ah, priset, nej den här biten bjuder vi på. Fick alltså ca 8 kg högklassigt RF, snacka om hyggligt.

Nu äter vi mycket entrecote och tonfiskfile. Lena har under våra seglingsår starkt utvecklat sitt matlagningsintresse. När vi har WiFi googlar jag på reservdelar och Lena på matrecept. Hennes intresse är perfekt för mig, eftersom vi alltid äter förstklassigt, speciellt nu när vi har tillgång till bästa råvaror. Men även mitt på oceanerna lyckas hon alltid få till fantastisk mat. Vi hör från en del andra seglare att de äter mycket burkmat på havet. Vi köpte i Las Palmas en hel del Corned Beef och andra konserver. Dessa har vi aldrig behövt och för några månader sedan blev det fiskmat av dessa.

Tog cyklarna uppför bergssluttningarna ovanför marina Taina. Brant uppför så vi fick leda cyklarna längs snirkliga serpentinvägar och överallt var det bebyggt med fina villor. Idén var att komma upp i bergsdjungeln, men det slutade i en återvändsgränd. Bara att hoppa på cyklarna och bromsa sig ner till kusten.

Vy över revöppningen som utgör en av infarterna till Papeete.
Vy över ankarplatsen i Taina Marina.
Vy över Taina Marina. Små och riktigt stora båtar.
Utförsbacke efter promenad upp i bergen

 

 

 

 

 

 

På en lördag flyttade vi båten in till stan, till Papeete Marina, för att där kunna arbeta med riggen samt att titta oss omkring mera i city.

Bryggan i Papeete marina.

I marinan bor det en stor gås på bryggan. Den håller till vid en segelbåt som ställt ut mat och vatten. Det visade sig att dessa seglare kom in i marinan för två år sedan och då fanns där en liten gåsunge som de gav mat och skötte om , eftersom den saknade familj. När de skulle segla iväg efter några månader försökte de ta med gåsen, men den flög tillbaka till marinan. Ett halvår senare kom seglarna tillbaka och gåsen blev jätteglad och flyttade in igen. Samma sak upprepades detta år.

Gåsen och dess föräldrars båt.

På måndag började vi arbetet med att byta riggvire. Började med att plocka ner styrbord toppvant. Åkte upp till toppen och lossade staget, det var inga problem, masten verkade stå hyfsat stabilt på undervantet och dynema-dirken som vi spänt ner till midskeppspållaren. Iväg med dingen till riggverkstaden och pressa exakt likadana, sedan åter och montera. Nu var det dags för babord toppvant, åkte upp halvägs i masten, men ojojoj vilket svaj. Toppen svängde ca 70 cm ut åt styrbord så det var bara att åka ner snabbt som attan. Sträckte upp dynematampen med hjälp av utväxling så att den blev som en fiolsträng. Nu gick det bra, masten var ganska stilla när jag åkte upp. Samma procedur igen och innan måndagkväll var båda toppvanten utbytta. Tisdag bytte vi mellanvanten och och efter lunch tog vi ner främre förstaget. Tjock vire, över 20 meter lång och med hydraulmotorn längst ner är inte detta lätt att hantera, speciellt eftersom viren inte får böjas för mycket för då kan förstagsprofilen skadas. Vi hade hjälp av riggmakaren och en vänlig amerikan. Riggmakaren gjorde bra jobb , men amerikanen snurrade mest bara runt sig själv och funderade på vad som händer. Allt gick bra och på onsdag kunde vi dra in nya viren, kapa i rätt längd och skruva fast nedre vireterminalen. Jag orkade inte blanda in någon extra hjälp när vi hissade upp profilen. Lena körde elvinchen och jag höll emot längst ner och snabbt och enkelt hängde förstaget i masten. Upp i toppen och sätta fast bulten, sedan sträcka med vinchen så att även nedre bulten gick att få på plats. Nu återstod bara injusteringen vilket vi valde att göra själva i lugn och ro. Höll på hela torsdagen med detta och fredagen till att städa mm.

På lördag checkade vi ut ur marinan och seglade 14 miles till grannön Morea. Vi hade vind upp till 20 knop och ganska bra tryck med krängning på ner till 17 grader. Riggen stod fint och vi hade inget slack i lä toppvant, endast mellanvanten som ska dras åt lite hårdare. Vi är ju inte så vana att arbeta, så nu känns det bra med någon veckas vila på fina ön Moorea.

Cooks Bay på¨Moorea.
Vy från vår ankarplats på Moorea.

Väl på Moorea hittade vi franska katamaranen TiAmara, med Sandra och Bernhard ombord, det är nästan 3 månader sedan vi senast sågs och vi har funderat vart de tagit vägen. Trevligt att träffas igen. De hade haft månadslångt besök på båten och seglat runt alla Sällskapsöar. Det är ganska många båtar här runt Tahiti och många har vi träffat tidigare. Dock är det så att de båtar som vi träffade i april på Isla Gambier är de som vi känner bäst. Många blir bara ytliga bekantskaper, medan andra blir nära vänner.

Första dagen på Moorea tog vi en lång promenad upp i bergen. Härlig natur och lätt att promenera. Hittade ett limeträd för första gången sedan Gambier. Lyckades efter lite klättring plocka ner ett dussin. Hittade sedan några kaktusliknande växter och vi funderade på vad det kunde vara ända till Lena säger att det luktar ananas här. Hittade efter lite letande fem ganska stora frukter. På hemvägen hittade vi en halv stock med s.k. matbananer, som blir jättegoda om man steker. Vi var fullastade på hemvägen.

Plockar lime. Träden är taggiga, så det är inte helt smärtfritt
Ananas buske
Första dagens fruktskörd

Nu har vår son Tom fått ledigt från jobbet och den 5 september kommer han flygande till Papeete för att segla med oss runt Sällskapsöarna. Längtar redan efter denna dag. Förbindelserna hit är ganska gynnsamma, flyg Arlanda till Los Angeles, byta plan och vänta tre timmar, sedan från LA direkt till Papeete. Total restid 23 timmar, till andra sidan klotet och till rimlig kostnad.

Ha det bra / Lena och Micke

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *