Lämnade Uruguay och staden Piriapolis sent på eftermiddagen. Fin vind på 10 m/s från ost. Bra fart och en hel del vågor, vilket vi inte är så vana med längre, efter att ha glidit på inne i Rio dela Plata under lång tid. Allt löpte på fint till tre på morgonen då vinden nästan upphörde. Motorstöttning under minst 15 timmar, sedan fick vi lite vind sista natten in mot Mar del Plata. Förtöjde i en boj utanför gästhamnen och tog dingen in för rekognosering. Enligt piloten måste vi ha högvatten för att ta oss in i hamnen, men hamnkaptenen på Yatch Club Argentino, sa att det inte var några problem. Ut och hämta båten och vi gick in genom inloppet med 5-10 cm djup till godo. Fick en perfekt långskeppsplats. Ett dygn senare var det prognos på en styv kuling och då är det skönt att ligga i hamn. Vår tyske vän Heinz kom också in i hamnen nästa dag och ytterligare lite senare kom också franska Venus in. Venus köl sticker 2,85 m djupt men vattnet var högt så hon glen in utan problem.
Inklareringen i Argentina och Mar del Plata gick förvånansvärt smidigt, faktiskt helt utan friktioner. Vi hade i gott minne hur det var när vi sist checkade in i Buenos Aires, när vi var nära hjärnblödning. Mar del Plata var en positiv överraskning med härliga stränder, massvis med affärer och fina miljöer. Stan har 0,5 miljoner invånare, men på sommaren, d v s december till februari, stiger antalet till 5 miljoner.
Vi hittade en fin mataffär där vi kunde bunkra upp båten inför seglingen söderut. Affären, Toledo, hade bra priser, men också många erbjudanden att köp 3 så får du lägre pris. Priset sjönk då mellan 20-30 procent. Vi och tyske Heinz beställde taxi för transport till hamnen. När vi sedan packat taxin med mat och dryck var det bara Heinz som kunde pressa sig in i taxin, så vi andra fick gå.
Hamnen, YCA, hade två dagar fritt och sedan kostade det en rejäl slant per natt så efter fyra nätter skulle vi gå ut på boj, som faktiskt var helt kostnadsfri. Väntade in högvatten och sedan iväg. Franska Venus gick först, tjong tjong sa det i utloppet och sedan stopp. Ingen idé att försöka mera, så det blev ytterligare en natt i hamn. Upp 0530 nästa morgon och iväg ut, tjong sa det för oss också, men efter lite sidoförflyttning gick vi ut. Hjälpte sedan Venus att hitta av djuprännan som bara var någon halvmeter bred.
Seglade under natten med god medvind vidare i sydvästlig riktning till staden Necochea. In i en flodmynning och sedan upp 2 miles i floden. Minst fyra meter djupt hela vägen upp till Yacht Club Vito Dumas. Klubben är liten men mysig, med ett härligt klubbhus där alla kan umgås dagar och kvällar. Ikväll ska vi ha knytkallas med grillning, en s.k. Parilla.
Vi tre båtar som seglat tillsammans från Uruguay skulle kanske tvekat på att gå upp 2 miles i floden, men eftersom vi hade en svensk förpatrull på plats kändes det tryggt att glida upp i floden. Våra svenska kompisar, Mia och Mådris, måste klassas som riktiga vikingar. De seglar en 31 fots båt med bara utombordare. Sådana lyxprylar som värmare, kyl och toalett har de prioriterat bort. De är som oss på väg ner till Kap Horn och sedan upp längs den chilenska kusten.
Tog en långpromenad i morse in till staden Necochea med 60 000 invånare. En trevlig upplevelse med en riktigt levande stad. Nu väntar vi på bra vindar för att fortsätta söderut 500 miles till Galetta de Hornos. Det finns tyvärr inte så många bra ställen att stanna på längs den Argentinska kusten. När man först tittar i pilotboken ser det bra ut med upp mot 25 markerade hamnar eller ankarvikar, men efter en översiktlig analys är det inte mera än ca 5 platser som är lämpliga för oss och då snackar vi om en sträcka på 1200 miles.
Ha det bra Lena och Micke