2015-03-25 Itaparica – Brasilien

Ja det här med internet är inte helt enkelt i Brasilien. Överföringen är långsam och uppkopplingen är ofta svag, därför kan vi inte uppdatera hemsidan så ofta som vi vill. Efter nästan två veckor i Salvador bunkrade vi på en jättestor mataffär som låg några km norr om hamnen. Avacados stora som honungsmeloner och ett pris på ca 2 sek / st. Superfin färsk oxfile för under 100 sek / kg. Nu har vi så att vi klarar oss några veckor. Åkte 10 NM över till ön Itaparica som har en väl fungerande marina med källvatten i kranarna, men också en förnämlig ankarplats. Ön är ganska slumrande på veckorna men lever upp en hel del på helgen när rika brassar med fina motorbåtar kommer brummande. Klimatet är helt fantastisk, vi har inte haft något regn på en månad och klädkontot är minimalt belastat. Efter några tuffa dagar på Itaparica med fantastiska långpromenader längs kusten och buss tillbaka, men även några lata dagar med bara SUP-paddling och läsning lämnade vi ön för en segling upp i en flod till byn Maragojipe. Där är det grönsaksmarknad varje lördag. Fantatiskt utud och enormt stort, har aldrig sett något större. Vi äter numera stora mängder frukt och grönsaker. På söndag lämnade vi floden och gick till ön Bom Jesus, där det finns ett genuint fiskarsamhälle. Vi låg på en helt underbar ankarplats, där båten låg helt stilla och på nätterna hördes inte ett ljud. Människorna i ett sådant sammhälle tittar nog lite skeptiskt på oss gringos, men med ett leende och ett vänligt sinne får du snart nya vänner. Vi träffade en mycket sympatisk bar- och supermercadoägare som vi gärna träffar igen. Stannade tre dagar på denna lugna plats, för att sedan bege oss tillbaka till Itaparica för lite inköp. Efter en månad i Brasilien konstaterar vi efter budgetsamandrag att levnads kostnaderna ligger på 70% av snittet på de 10 månader som gått sedan vi lämnade Sverige. Sammanfattningsvis lever man med bra och nyttig kosthållning relativt billigt i Brasilien. Nästa steg blir nog att segla ca 35 NM söderut till en ö som vi både hört och läst om ska vara fin. Vi har också vid lämpligt tillfälle tänkt lämna båten och besöka en nationalpark som ligger 500 km in i landet Ha det bra / Lena och Micke

2015-03-05 Brasilien – Bahia Salvador

Lämnade Mindelo på Cap Verde 4/2  med kurs 200 grader, mot brasilianska ön Fernando de Noronha. Efter en seg men rofylld segling på drygt 12 dygn angjorde vi ögruppen i ett riktigt skitväder. Vind, på i byarna över 20 m/s o vertikalt regn, närmade vi oss ön i nästan obefintlig sikt. Efter att ha vakat ett par timmar utanför ankarviken lugnade vind och regn ner sig så att vi kunde gå in och ankra.

Något dygn tidigare hade vi passerat ekvatorn och fick då besök av

Ekvatorpassage söndag 15/2 kl 0015
Ekvatorpassage söndag 15/2 kl 0015

”Kung Neptun” som efter viss ritual genomförde dop av besättningen på Fortune Light. Klockan var 0015 när detta skedde så det kändes lite egendomligt att öppna en skumpa, men det kändes också korkat att bryta

Kung Neptun på besök mitt i natten
Kung Neptun på besök mitt i natten

gamla traditioner.

 

 

 

 

 

Fernando de Noronha är en häftig ö som nog kan vara värt ett besök. Häftigheten stod dock inte i proportion till kostnaden som landade på ca 6000 SEK för fyra dygn. Av detta så var 4200 SEK ”ankringsavgift och miljöavgift”. Om vi nu hade kunnat ägna oss helhjärtat åt miljön och naturen hade detta nog varit ok, men eftersom hamnchefen nödvändigtvis skulle ha betalt i kontanter, ägnade vi mestadelen av våra fyra dygn till att leta kontanter i form av brasilianska real. Fanns bara en uttagsautomat på ön och den låg på flygplatsen, men automaten var tom på pengar. Enligt rykten skulle den fyllas på dagligen, så vi tog bussen dit även nästa dag. Dygn tre hyrde vi crossmotorcykel för att se mera av ön och enklare kunna bevaka bankomaten på flygplatsen. Inga pengar nu heller så vi gick till hamnchefen och meddelade att loppet var kört, vi får inte tag i kontanter i tillräcklig mängd. Nähä då måste jag väl använda denna, säger idioten och tar fram en kortläsare och betalningen blev klar på en minut. Varför var han så angelägen om att få kontanter, ja man kan ju alltid spekulera.

När vi skulle dra upp ankaret för att segla vidare mot Salvador, gick det fyra meter höga Atlantdyningar  in i viken. Vi låg på 11 meters djup och dyningarna började bryta på 9-10 meters djup, så vi kände oss angelägna att komma iväg kvickt. Gick dock inge bra eftersom kättingen fastnat i något. Jag fick då göra mitt mest spännande dyk någonsin emot alla regler som gäller. Efter att ha brottats med allehanda föremål på botten i 15 minuter fick jag lös kättingen och vi kom iväg. Jag har fortfarande blesyrer på knän och armar sedan detta brottningsmatch.

Efter ytterligare sex dygns lugn segling angjorde vi kusten vid

Tidig morgon på väg in mot Salvador
Tidig morgon på väg in mot Salvador

Salvador i gryningen 27/2. Vi tankade fullt, 500 liter, i Las Palmas före nyår och nu ca 3000 NM senare har vi fortfarande över 400 liter kvar. Vi har mer eller mindre bara kört motor ut och in i hamnar samt lite för batteriladdning. Imponerande facit, tänk om det alltid var så för oss seglare.

Fick faktiskt vår första fisk på väg mot Salvador, en liten Bonito på ca ett kg som vi stekte till middag, jättegod. Lite senare högg det en

Första tonfisken, fantastiskt god.
Första tonfisken, fantastiskt god.

tonfisk på ca sex kg, som vi efter viss kamp bärgade upp på badbryggan. Åt tunakotletter till middag nästa dag och det blev ytterligare fyra rejäla portioner som åkte ner i frysen.

Ligger nu i den” kommunala” marinan i Salvador som är ganska centralt belägen. Vi har ägnat oss åt en del reparationer på båten sedan vi anlände Salvador. Bl a har en hydraulslang spruckit till manövreringen av stora jenuan, så idag har vi varit på äventyr för att ordna 21 meter ny hydraulslang med presskopplingar. Man hinner och orkar dock inte så mycket varje dag när tempen i luften ligger på runt 31 grader i skuggan. Det är f ö 28 i vattnet så det svalkar inte jättemycket med ett dopp. Vi har också försökt se oss omkring en del i stan, vilket inte är helt enkelt i en 3 miljoners stad. Det går enormt mycket bussar, men det gäller att veta vilken man ska ta. Ofta slutar det med taxi. Efter ett antal timmars flanerande och några barbesök tycker vi att stan påminner  lite om Bangkok, men med lite lägre tempo. Brassarna är vänliga och många hälsar när man möts på gatan. Lite trickigt är det med språket eftersom bara några få kan lite engelska, men vi jobbar på och lär oss något ord portugisiska varje dag. En rolig grej är att brassarna gör tummen upp hela tiden som allt är ok. Man gör det t ex på affären när man betalat och tackat, då kommer ofta tummen upp som en slags bekräftelse. Ett ganska trevligt sätt att enkelt kommunicera på.

Har skaffat brasilianskt kontantkort ”TIM”, men det ingår bara 10 MB / dygn, så det är ju helt värdelöst, räcker knappt till att tömma mejlen. Normalt brukar man ju bara kunna vifta med lite sedlar så blir allt bra, men inte i detta fall. Vi letar efter andra lösningar.

Ligger kvar in i nästa vecka och jobbar på med båten och kollar stan. Sedan ska vi bunkra för att gå ut till ön Itraparica och lägga oss i någon ankarvik någon vecka. Vi har köpt en ISUP som vi ska börja köra med på allvar för att försöka hålla formen.

Ha det bra / Lena o Micke